Funktion 1
Lägg till mer information om funktionen, såsom fördelar, utseende, komponenter
Funktion 2
Lägg till mer information om funktionen, såsom fördelar, utseende, komponenter
Funktion 3
Lägg till mer information om funktionen, såsom fördelar, utseende, komponenter
Elementär Geografi
Nederländerna och VOC Nederländernas historia »
NEDERLÄNDERNA delas in i 12 provinser (här med huvudstad):
Drenthe - Assen
Flevoland - Lelystad
Friesland - Leeuwarden
Gelderland - Arnhem
Groningen - Groningen
Limburg - Maastricht
Noord-Brabant - 's-Hertogenbosch (Störstad stad: Eindhoven)
Noord-Holland - Haarlem (Största stad: Amsterdam)
Overijssel - Zwolle (Största stad: Enschede)
Utrecht - Utrecht
Zeeland - Middelburg
Zuid-Holland - Haag (Största stad: Rotterdam)
Historiskt
Nederländerna som region.
Nederländerna eller Lågländerna är en historisk beteckning på det område som i dag omfattar staterna Nederländerna och Belgien, samt ibland Luxemburg och delar av nordöstra Frankrike. Namnet uppstod under 1200-talet och betecknade då även delar av norra Frankrike. I nyare tid används namnet ofta ensamt om landet Nederländerna.
Belgien och Belgiens regioner.
BELGIEN har tre federala regioner:
1. BRYSSEL
2. FLANDERN (sv) - Flandern delas in i fem provinser:
Antwerpen
Flamländska Brabant
Limburg
Östflandern
Västflandern
3. VALLONIEN - Vallonien delas in i fem provinser:
Vallonska Brabant
Hainaut. (Sv)
Liege
Luxembourg
Namur
BENELUXLÄNDERNA
Benelux är idag det samlade namnet på Belgien, Nederländerna och Luxenburg. Temer härstammar från en ekonomisk union som bildades 1944 och infördes 1948. Unionen strävade efter fri rörlighet av varor, tjänster, arbete och kapital inom länderna och insirerade bildandet av Europeiska Unionen.
FLODER I NEDERLÄNDERNA - List of the rivers
Rhen - karta
Meuse (Maas)
Scheld
Nederländerna
« Two Men Contemplating the Moon Konst
Rembrandt Harmensz. van Rijn: Batavernas trohetsed till Claudius Civilis..NM 578
Efter ikonoklasternas härjningar fanns det mycket att bygga upp igen. I mångt och mycket bestod det i att komplettera den medeltida konst som förstörts och nu ersattes den med ny. En del helt nya kyrkor byggdes som t ex den heptagonala basilikan Scherpenheuvel. Det tidiga 1600-talet blev en guldålder för det Habsburgska Nederländerna (Belgien) för alla samhällsskikt. Vanligt folk köpte dekorativ konst som inte bara livade upp vardagen utan också lätt kunde säljas vid kontantbehov. Inte sällan hade enskilda familjer familjeporträtt gjorda åt sig.
Peter Paul Rubens föräldrar flydde det krigshärjade Nederländerna och han föddes i Tyskland. Han utbildades först i Köln och senare i Antwerpen. Här producerades konst i mängder. Gesäller gjorde det mest arbetskrävande måleriet och mästaren skissade på designen och lade till den slutliga touchen.
Samtida med Rubens var John Brueghel och Pieter Brueghel d y som fullföljde familjetraditioinen från deras far Pieter Brueghel d ä. John också kallad ”Hell” specialiserade sig på Boschianska religiösa teman; Peter d y, också kallad ”Velvet” målade stillleben och landskap. En av Rubens elever var Anthony Van Dyck som startade sin karriär i Antwerpen med han blev senare lierad med Stuartarna i England. Van Dyck började en ny modetrend i porträttmåleriet och han blev snart efterapad i såväl England som i Nederländerna.
KONSTEN I NEDERLÄNDERNA UTVECKLAS I NORR - I HOLLAND
Sålunda var det i det katolska blivande Belgien konstens guldålder tog sin början. Men när intresset drog norröver till de kalvinistiska områdena i Holland blev motiven delvis annorlunda. Religiösa motiv ersattes av porträtt av prominenta personer. Färg hade varit ett viktigt element i den flamländska traditionen, men de bästa holländarnaa excellerade i lek med ljus i bilderna.
Bland de allra främsta holländska målarna finns förstås Rembrandt Harmensz van Rijn. Han var född i Leiden där han började sin karriär, men han flyttade snart till Amsterdam (1631) och där levde han resten av sitt liv. Berömd blev han 1632 med ”The anatomy lesson of Dr Tulp” och beställningar på porträtt formligen strömmade in. Ett annat av hans mest berömda verk är förstås ”Night Watch” (1642), beställd som ett grupporträtt, men som kanske mer liknar en historiemålning. Rembrandt var envis och bestämd vilket ledde till ekonomiska bekymmer och till slut bankrutt. Hans ”Batavernas trohetsed” (Conspiracy of Claudius Civilis) beställd 1660 tilll Amsterdams nya rådhus gillades inte av beställarna. De ville inte att frihetskämpen Claudius skulle framställas som Rembrandt gjorde. (även om han hade litat sig till Tacitus beskrivning av en enögd av kriget härjade person).
Mer än i de habsburgska nederländerna kom måleriet under den Holländska guldålern mer att avbilda vardagslivet. Antalet sådana målningar är otaliga, innefattande porträtt, stilleben, landskap, fester och festbråk. Nuförtiden är kanske de mest berömda sådana tavlor kända genom Pieter De Hooch och Johannes Vermeer.
I de norra provinserna startade intresset för bildkonsten alltså senare men växte i proportioner så att de snart överflyglade söderns. En resande, Peter Mundy, kommenterade från Amsterdam 1641 hur alla, inkluderande bagare och smeder kunde ses utsmycka sina hus med konst.
"En pojke som kommer med bröd” målning av Pieter De Hooch
Gerrit van Honthorst 1592-1656
« Konst i Sverige Konst Gerard ter Borch 1617-1681. »
Gerrit van Honthorst 1592-1656 Utrecht.
Mest känd för sina ljusdunkelmotiv (Carravesque teknik), men han var också berömd för sina mytologiska och historiska målningar och blev så en favorit bland hoven i England, Danmark och Nederländerna. En hel mängd porträtt av musikanter intresserade honom uppenbarligen.
Honthorst anses ha en romansk stil påverkad av den italienske barockmålaren Caravaggio.
Honthorts kom från en familj med målare. Hans farfar var föreståndare för Lukasgillet i Utrecht 1579 och hans far Herman Gerristz. van Honthornst var medlem i samma gille 1611 som målare av kartongtapeter.
Kort biografi:
1590 Föds den 14 november i Utrecht.
ca 1610/12-1620 Kommer till Italien under beskydd av Marchese Giustiniani, storhertig av Toscana och Kardinal Scipione Borghese.
1620 14 oktober, förlovar han sig med Sophia Coopmans i Utrecht. Gift 21 okt.
1622 Mästare i Lukasgillet (Guild of St Luke, Utrecht)
1628 Verksam vid Karl I:s hov i London.
1635 Åtta målningar av Honthorst, inkluderande fyra baserade på Heliodorus Aethiopica, nämns i ett brev från kung Christian IV. Målningarna skall ha anlänt till Danmark.
1637-1652 Verksam i Lukasgillet i Haag (Guild of St Luke in The Hague). Bland hans studenter fanns drottningen av Böhmen och hennes döttrar.
1638-39 Arbetar med utsmyckning av den stora andra våningens konferensrum i Huis Ter Nieuburch, Rijswijk.
1639 Kontrakt skrivs mellan Simon van de Passe och Honthorst gällande 45 målningar vars kostnad skulle uppgå till 37.500 gulden. Målningarna var avsedda för kung Christian IV:s slott Kronborg. De flesta levereras under 1641.
1649-1651 Arbetar med utsmyckning av Oranjezaal i Haag.
1656 Honthorst dör i Utrecht den 27 april.
Musikgrupp i ljusdunkel.
Köpenhamns Kungliga museum, utlånad till Kronborgs slott-
Wiki - Google Arts - Pinterest
Sparavigna
Retinex filter applied to arts: Gerrit van Honthorst and his Chiaroscuro
Judson, J Richard
Gerrit van Honthorst : A Discussion of his Position in Dutch Art. - The Hague : Martinus Nijhoff, 1959. - 315 s + planscher i sv/v. - (Utrechtse bijddragen tot de kunstgeschiedenis ; 6)
Boken behandlar inte hans porträttmåleri, utöver de allegoriska. Författaren
menar att de knyter an mest till tidens traditioner.
Utställning av en samling äldre målare : anordnad genom föreningen Malmö Musei vänner. - Malmö : Malmö museum, 1926. - a 55 s. : ill. (sv/v)
Nr 19. - Mansporträtt Duk höjd 126 bredd 100 cm. Signerad.
©
2017
Gerard ter Borch 1617-1681.
Gerard ter Borch 1617-1681.
Nederländs konstnär född i Zwolle. Studerade i Amsterdam och Haarlem, men vistades tidvis i England, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien.
Hans syster Gesina blev också målare, liksom hans far Gerard d ä var och vilken gav Gerard d y sin första och viktiga utbildning i måleri.
Ter Borch influerade bl a själva Johannes Vermeer som målare. Han skall ha etablerat en skola med förkärlek för genrebilder gärna visande hemmets värden som likväl speglar människornas inre liv. Hans betydelse som målare överträffades förstås med tiden av Vermeer. I nutiden kan man inte undgå att känna vibbar från ter Borch till målare som norges Odd Nerdrum, särskilt när man ser ”Man på hästryggen” nedan. Ter Borch är bl a uppmärksammad för sitt sätt att måla draperier.
Man på hästryggen - 1664.
TER BORSCH
Självporträtt av ter Borch
”Sittande ung kvinna” Det är systern, Gesina som sitter modell
Hugenotterna och VOC
Delmas, Louis
Huguenots of La Rochelle. - 1870
Mad Hatters disease
Släktnamnet Biebers ursprung
Smiles, Samuel 1812-1904
The Huguenots : their settlements, churches and industries in England and Ireland. - New York : Harpers & brothers, 1867. - 464 s. - Bibliografi och index.
Beaverhats s 257.
Smiles, Samuel
The Huguenots in France after the revocation of the edict of Nantes; with a visit to the country of the Vaudois
Burn, John Southerden 1798-1870.
The history of the French, Walloon, Dutch and other foreign Protestant refugees settled in England from the reign of Henry VIII to the revocation of the Edict of Nantes; with notices of their trade and commerce, copious extracts from the registers, lists of the early settlers, ministers, &c., and an appendix containing copies of the charter of Edward VI, &c
Se sid 257 om bäverhattar
Untitled Text
Daniels, George Fisher 1820-1897
The Huguenots in the Nipmuck country or Oxford prior to 1713. - 1880.
Duckworth, Harry
The early history of feltmaking in London 1250-1604 pdf
Hawkins, James Harford
History of the Worshipful Company of the Art Or Mistery of Feltmakers of London. - 1917
Se sid 15-33 t ex.
Reports from Comittees of the House of Comons whcih Have Been Printed…1715-1801 Vol 2 (sök beaver s 110 ff)
Hugenotternas predikolokal Paradiset i Lyon, uppförd 1564 och riven sex år senare.
Målningen av templets rkitekt Jean Jacques Perrissin i Bibliotheque de Geneve.
s 44 i Bedoire (Sv/v)
S. 45 Som de andra herrarna har fadern hatten på huvudet; regeln var att en hugenott inte tog av sig hatten annat än vid välsignelse och bön….Sannolikt är det dopets karaktär av familjefest som har tillåtit flera av herrarna att bära starkt röda byxor….
Kapitalism
Arbetsmoral
Arkitektur
Entreprenör
Hugenotternas påverkan på puritaner i England. Flyr till Leyden.
Kalvinismen var de läskunnigas och fransktalandes religion. Kalvinismen underströk värdet av de verksamma borgarnas arbete och gav dem rätt till medbestämmande, vilket har ansettsw som inledningen till den moderna demokratin. Genom erfarenheter under religionskrigen att de inte kunde lita på sina härskare och att dessa orättmätigt hade makten, utvecklades synen att det är rätt att göra uppror. https://en.wikipedia.org/wiki/Plymouth_Colony
I början av 1560-talet fanns nära två miljoner reformerta i Frankrike, ett land med totalt 15 miljoner invånare.
Den första Huguenotfamiljen i Frankrike sägs vara de Beauvoirs = Bieber = Beaver
Old English beofor, befer (earlier bebr), from Proto-Germanic *bebruz (cognates: Old Saxon bibar, Old Norse bjorr, Middle Dutch and Dutch bever, Low German bever, Old High German bibar, German Biber), from PIE *bhebhrus, reduplication of root *bher- (3) "brown, bright" (cognates: Lithuanian bebrus, Czech bobr, Welsh befer; see bear (n.) for the likely reason for this).
Today, hats are associated with felt, but it is generally presumed that all felt is made of wool. Originally, early hat-making felt was produced using animal fur (generally beaver fur). The fur was matted with other fibers—including wool—using heat, pressure, and moisture. The finest hats were of beaver, and men's fine hats were often referred to as beavers. Beaver felt hats were made in the late Middle Ages and were much coveted. However, by the end of the fourteenth century many hatmakers produced them in the Low Countries thus driving down the price
Read more: http://www.madehow.com/Volume-7/Felt.html#ixzz3zaY0Lzzq
The Mode in Hats and Headdress: A Historical Survey with ... - Sida 113
https://books.google.se/books?isbn... - Översätt den här sidan
R. Turner Wilcox - 2013 - Förhandsgranska - Flera utgåvor
THE MODE IN HATS AND HEADDRESS disguise the odor of tobacco pipe- smoking, so heavily indulged in at that time. In 1644, a work ... Until 1600, hats of castor, the European species of beaver, came from the Low Countries. French and
Filtning har en lång historia även i Skandinavien.
The oldest archaeological finds containing evidence of the use of felt are in Turkey. Wall paintings that date from 6500 to 3000 B.C. have been found which have the motif of felt appliquè. At Pazyryk in Southern Siberia archeological evidence of felt was found inside a frozen tomb of a nomadic tribal chief that dates from the fifth century B.C. The evidence from this find shows a highly developed technology of feltmaking. (These felts are in the Hermitage Museum in St. Petersburg, Russia. Some pieces can be seen on the museums web site, www.hermitagemuseum.org) The Romans and Greeks knew of felt. Roman soldiers were equipped with felt breastplates (for protection from arrows), tunics, boots and socks. The earliest felt found in Scandinavia dates back to the Iron Age. Felt sheets believed to be from about 500 A.D. were found covering a body in a tomb in Hordaland, Norway.
Förföljda och massakrerade
Under Bartolomeihelgen 24 augusti 1572 mördades 30.000 – 40.000 hugenotter . Religionskrigen i Frankrike under 1500-talet, fick tusentals protestanter att fly till Genève, och det gjorde att stadens befolkning fördubblades på bara några år.
Omkring 300 000 emigrerade under slutet av 1600-talet på grund av förföljelser till Nordamerika, Sydafrika, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, England, och Skandinavien. Det var främst de reformerta som flyttade från Frankrike och kom att verka i Sverige som arkitekter, konstnärer, köpmän och hantverkare. Många av de franska arkitekter, konstnärer och köpmän som etablerade sig i Sverige på 1600-talet var hugenotter, t ex Louis De Geer och Jean de la Vallée (arkitekten som bl a ritade Riddarhuset). Flera av familjerna blev framstående inom olika områden.
Hugenotterna var ofta intresserade av arkitekturteori och av att bygga idealstäder. Vem tänker idag på att de överkalkade väggmålningarna i svenska kyrkor har sin idémässiga bakgrund i den kalvinska bildfientligheten, eller på att de uppländska järnbruken utgår från kalvinska idealsamhällen?
Man kan anse, att de skeenden som drivits fram i och med hugenotternas inträde på den tidiga svenska arenan, förebådar det moderna samhället vi ser idag genom kalvinisternas avståndstagande från auktoritära system och deras strävan mot medbestämmande. Från mitten av 1700- talet minskar dock de ”reformerats” inflytande i Sverige, samtidigt som en ny invandrargrupp träder fram, den judiska, vilka med sina omfattande kontaktnät ut i Europa får vidare betydelse för Sveriges industrialisering.
Förföljda och massakrerade
Under Bartolomeihelgen 24 augusti 1572 mördades 30.000 – 40.000 hugenotter . Religionskrigen i Frankrike under 1500-talet, fick tusentals protestanter att fly till Genève, och det gjorde att stadens befolkning fördubblades på bara några år.
Omkring 300 000 emigrerade under slutet av 1600-talet på grund av förföljelser till Nordamerika, Sydafrika, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, England, och Skandinavien. Det var främst de reformerta som flyttade från Frankrike och kom att verka i Sverige som arkitekter, konstnärer, köpmän och hantverkare. Många av de franska arkitekter, konstnärer och köpmän som etablerade sig i Sverige på 1600-talet var hugenotter, t ex Louis De Geer och Jean de la Vallée (arkitekten som bl a ritade Riddarhuset). Flera av familjerna blev framstående inom olika områden.
Hugenotterna var ofta intresserade av arkitekturteori och av att bygga idealstäder. Vem tänker idag på att de överkalkade väggmålningarna i svenska kyrkor har sin idémässiga bakgrund i den kalvinska bildfientligheten, eller på att de uppländska järnbruken utgår från kalvinska idealsamhällen?
Man kan anse, att de skeenden som drivits fram i och med hugenotternas inträde på den tidiga svenska arenan, förebådar det moderna samhället vi ser idag genom kalvinisternas avståndstagande från auktoritära system och deras strävan mot medbestämmande. Från mitten av 1700- talet minskar dock de ”reformerats” inflytande i Sverige, samtidigt som en ny invandrargrupp träder fram, den judiska, vilka med sina omfattande kontaktnät ut i Europa får vidare betydelse för Sveriges industrialisering.
För Sveriges del blev den reformerta invandringen ett lyckokast och uppryckningen av den svenska järnhanteringen hade till stor del sin upprinnelse i gränslandet mellan Frankrike, Spanska Nederländerna och Tyskland, Vallonerna inte att förglömma. (Reformerta är ett samlingsnamn för kalvinister av olika grad och slag).
Sen långliga tider har vi fått oss itutat att de uppländska järnbruken är Sveriges bidrag till den europeiska arkitekturhistorien – något riktigt ursvenskt. Att bruken i långa stycken är kopior av den kalvinska idealstaden, med flera föregångare på den europeiska kontinenten, verkar knappast någon ha observerat. (Förutom Olov Hirn).
Eller att hugenotterna ansåg sig vara skyldiga att förmera sitt pund och därigenom bidrog till att lägga grunden till den svenska kapitalismen?
Bedoire visar med tydlighet hur Lövsta bruk, Söderfors, Gimo och Forsmark är planlagda efter den kalvinska modellen, där arbetarna var viktigare än drönarna. Följaktligen blev också arbetarbostäderna både vackra och ändamålsenliga med egen trädgårdstäppa, fähus och källare.
För utvecklingen av Stockholm på 1600- talet var de reformerta arkitekterna, trädgårdsmästarna och konstnärerna oumbärliga. Då Gustav II Adolf skulle begravas var huvudstaden i ett så eländigt skick, att man inte kunde bjuda in utländska gäster till begravningen. Undra på att man tog emot dessa bildade franska och holländska kalvinister med öppna armar och detta trots det lutherska prästerskapets hatiska fientlighet.
Court and Civic Society in the Burgundian Low Countries C.1420-1530
talar om beställning av 7 bäverhattar etc.
Hugenotterna i Sverige och La Rochelle
Äldst av de reformerta kyrkorna i Frankrike är den i La Rochelle. Grundstenen lades av prinsen av Condé 1566. Bygget avbröts och kunde invigas först 1603, alltså efter ediktet i Nantes.
Calvin ansåg att kyrkans form saknade betydelse, men som humanist från Parisuniversitetet var han betydligt mer medveten om arkitektur än Luther. Calvin ansåg att en stad skulle byggas som en idealstad, präglad av skön likformighet och harmoni. Exempel på städer byggda efter Calvins idéer är t ex Geneve. Henrik IV tog initativ till ett stadsbyggande som under lång tid kom att bli mönsterbildande för hugenotterna. Enkel regelbunden tegelarkitektur med hörnkedjor och omfattningar i sandsten präglar ännu kvarteren vid bron Pont Neuf, men än mer kuknliga platser i Maraiskvarteren i Paris, Place Royal numera allmänt känd som place des Vosges.
Den allra första idealstdaden för protestanter var sannolikt Freudenstadt i Schwarzwald där kurfursten av Württemberg redan vid tiden kring 1600 anlade en kvadratisk rutnätsstad. Freudenstad säger Bedoire, kan ha påverkat det sista exemplet i denna följd av kallvinska idealplaner, Lövstga bruk i norra uppland, som lades ut på 1640-talet…i ett lika ödsligt skogslandskap som Schwarzwald, för reformerta bergsmän fdrån gränsområdet mellan Frankrike och Spanska Nederländerna. Initiativtagare var Louis De Geer och hans son Emanuel.
Tanken om ett idealsamhälle låg nära den kalvinska frågar hur man skulle återskapa Edens lustgård som den var före syndafallet. Trädgårdskonsten blev ett område mer än husarkitektkuren där hugenotterna intog en dominerande ställning under 1500-talet och tidigt 1600-tal. En av dem som skapade förebilder till den fulländade franska barockträdgården med Versaille som främstda exempel var den reformerte Jacques Boyceau från Saintonge. Boyes kännetecken är blomsterparterrer formade som en monumental och harmonisk helhet.
Hugenotternas nyttoinriktade engagemang passar stater som vill bygga upp en förfallen ekonomi.
Hög arbetsmoral orsakad av kravet att svara upp mot sin utvalet.
Intresset för trädgårdskonst och stadsarkitektur tycks ha lett vidare till engagemang i målarkonsten. När franska konstakademin grunades 1648 var en tredjedel hugenotter.
Daniel Defoe and the Palatine Emigration of 1709