FLAUBERTS SALAMMBO : ARTONHUNDRATALSNATURALISMENS FÖREGÅNGARE TILL NUTIDENS CORMAC MCCARTHY.
FLAUBERT OCH SALAMMBO : ARTONHUNDRATALSNATURALISMENS FÖREGÅNGARE TILL NUTIDENS CORMAC MCCARTHY.
Flaubert, Gustave
Salammbo
Efter Madame Bovary skrev Flaubert Salammbo år 1861.
Romanen handlar om det antika Karthago på 200-talet f kr. Flaubert hade rest till Tunis för miljöstudier, men romanen baserades mest på bildverk och facklitteratur.
Flaubert är skicklig nog att frossa i detaljerade beskrivningar av kläder och vapen, mat och dryck, byggnader och befästningskonst, tempelinteriörer och religiösa ceremonier, våld elände och annorlundaskap.
Har författaren inte alla fakta så låter han fantasin komplettera.
Handlingen utspelas alltså mellan första och andra puniska kriget. Det romerska riket spelar en helt underordnad roll; finns bara som ett hot i bakgrunden. I stället är det utländska legosoldater som revolterar därför att de inte fått ut sin sold. Detta krig mellan Karthago och de värvade trupperna beskrivs av antikens historieskrivare, särskilt då av greken Polybios.
Flaubert skildrar en värld som verkligen är annorlunda. Nutidsmänniskan känner inte igen sig i någon högre grad. Eller, förresten, hur var det med IS sätt att sköta sina affärer. Eller hur är det bland knarkgalna miliser i ostadiga klanstyrda samhällen på skilda platser i nutiden?
Brutalitet genomsyrar skildringen. Och förmodligen vad som är menat som äckel päckel för en nutida läsare. Kanske för att demonisera Karthago? Kanske för att vinna effekter? Kanske trodde Flaubert att ”förr i tiden” var annorlunda på det sättet. Kanske är det så.
Karthagos pöbel bor i smuts och ohyra och de jublar när dom får chansen att tortera krigsfångar. Överklassen är korrupt och inkompetent. Krigföringen avviker starkt från (teoretiskt betraktat) Europas 1800-tal. Diplomati förekommer inte, eventuella sändebud och tolkar stryps eller korsfästs genast. Krigsfångar avrättas under utdragna och bestialiska former. De kan gisslas till döds eller lämnas som föda till hungriga lejon efter att benen krossats. Flaubert frossar i blodiga detaljer.
I spåren av krigandet följer hungersnöd som soldaterna försöker stävja genom kannibalism. En sovande kan väckas genom att kamraterna sågar av hans armar och ben!
För att vända krigslyckan offrar kartagerna till Molok, människoslukaren. Det är stadens barn som skänks till guden. Detta skildras med stor utförllighet. Makaber höjdpunkt i romanen vad gäller grymt våld och fanatism.
Salammbo
Salammbo är också en romantisk historia om hopplös kärlek. Under tiden de rebelliska trupperna kämpar för sin överlevnad i ett fientligt land , blir en av deras ledare, en Libyisk yngling kallad Matha, förälskad i Salammbo, prästinna och dotter till stadens starke man Hamilcar Barca. (Far till Hannibal). Mathos djärva stöld av gudinnan Tanits heliga slöja skapar konflikter, såväl mellan de stridande trupperna som i Salammbos inre.
Hamilcar Barca försöker krossa upproret och hans motståndare Hannon försöker göra så att Hamilcar inte tillskansar sig alltför mycket makt. Det hela slutar inte lyckligt för någon.
Flauberts berättelse bjuder på varenda exotisk extrem man kan hitta på. Han gestaltar en antik kultur i våldsamma färger. Historien dryper av våld och godtycklig grymhet. Hela armeer slaktas i bakhåll, barn offras i eld till guden Moloch, tillfångatagna soldater tvingas sticka ned sina kamrater och varje form av avrättning får sin beskärda del när romanen närmar sig sitt klimax, då offer korsfästs, trampas på av elefanter och på slutsidorna blir den en lång blodig beerättelse om en mordisk mobb.
Läsare som uppskattar scener som gestaltar svunnen prakt blandad med ohyggliga hemskheter, kommer att bli saliga att följa Flaubert in i denna försvunna värld.
FELIX DAHN - EN STRID OM ROM
« FLAUBERTS SALAMMBO : ARTONHUNDRATALSNATURALISMENS FÖREGÅNGARE TILL NUTIDENS CORMAC MCCARTHY. Antika motiv i skönlitteraturen - några nedslag CHARLES KINGSLEYS HYPATIA »
Se, hur den sydliga vinden fyller konung Thiderkrs banér. Åt norden visar vinden. Han känner gudarnas vilja. Broder Harald, låt nu lyfta ankar! Rikta styret - vänd drakens bog! Och du, Frejas kloka fågel - flyg min falk - ” Hon kastade honom högt i luften - ”och visa vägen - till norden! Till Thule! Vi föra med oss hem de sista goter."
Felix Dahn 1834-1912 Tysk författare. Sin största framgång som skönlitterär författare fick Dahn med Ein Kampf um Rom. - 1876, som blev en väldig försäljningssucce. Svensk översättning med titeln En strid om Rom, publicerades av Albert Bonniers forlag 1882, 1904 och 1930.
(Diverse tyska utgåvor i fulltext här):
Boken skildrar hur det östgotiska riket i Italien gick under. Handlingen sträcker sig från Teoderik den stores död 526 till 552 då en bysantinsk arme under fältherren Narses slutgiltigt besegrade de gotiska styrkorna.
Läs professor Conny Svenssons totalt nedgörande kritik av denna prenazistiska roman och dess författare nedan [fulltexten]!
Svensson, Conny
Den antika historien manipulerad. Felix Dahn och hans roman En strid om Rom
Handlingen i korta drag:
Efter Teodorik den stores död försöker hans arvtagare föra hans verk vidare, ett oberoende Östgotiskt (ostrogotiskt) kungarike. Det står i motsatsställning till Östrom (Bysans) som styrs av kejsar Justinianus I i Konstantinopel. Det är han som försöker återupprätta det romerska riket såsom det var före folkvandringstiden. Helst skall man då lyckas erövra Italienska halvön och särskilt då staden Rom.
Teodorik efterträds av sin unge sonson Athalarik, som styrs av sin mor Amalasuntha som regent. Detta medför att den starke man Östgoterna behöver saknas. Visigoterna har återfått sin självständighet under Amalarik, relationerna till vandalerna blev nu alltmer fientliga, och frankerna expanderar. De lägger under sig Thuringarna och Burgunderna och förgör till slut nästan Visigoterna i deras sista hållpunkt i sydliga Gallien.
Efter Athalaric kommer östrogotiska härskare, i tur och ordning: Thodahad, Witiges, Ildibad, Totila och Teja och de försöker behålla vad som fanns kvar av riket. De får stöd av Theodoriks trofaste kämpe Hildebrand.
Namnen på bokens kapitel följer kronologin av Gotiska kungar.
En (fiktiv) romersk prefekt av Cethegussläkten har sin egen agenda för att återuppbygga imperiet. Han representerar majoritetens folkvilja och försöker göra sig kvitt goterna och på samma gång hålla östrom utanför ”hans Italien”.
Men till slut är det Östrom som vinner över såväl Östgoter och Cethegus och de återtar Italien. Cethegus dör i en duell med den då regerande kung Teja.
Striden om Rom slutar med slaget om Mons Lactarius nära Vesuvius, där ostrogoterna gör ett sista försök att försvara ett pass, men väl besegrade återvänder de till ön Thule där de har sina rötter genom sin släktskap med de Nordeuropeiska folken.
”Se, hur den sydligda vinden fyller konung Thiderkrs banér. Åt norden visar vinden. Han känner gudarnas vilja. Broder Harald, låt nu lyfta ankar! Rikta styret - vänd drakens bog! Och du, Frejas kloka fågel - flyg min falk - ” Hon kastade honom högt i luften - ”och visa vägen - till norden! Till Thule! Vi förda med oss hem de sista goter."
CHARLES KINGSLEYS HYPATIA
« FELIX DAHN - EN STRID OM ROM Antika motiv i skönlitteraturen - några nedslag
Charles Kingsleys Hypatia
Charles Kingsley 1819 – 1875)
Hypatia : eller nu som fordom : historisk berättelse.
Romantiserad berättelse om den kvinnliga filosofen Hypatia som berättar historien om en ung munk kalla Filammon som beger sig till Alexandria där han blir involverad i tidens politiska och religiösa strider. Tänkt som en kristen försvarsskrift typisk för 1800-talet. Under många år ansedd som Kingsleys bästa roman och blev mycket läst.
Handlingen rör sig kring den kvinnliga ickekristna filosofen Hypatia och den kristne patriarken Cyril, Orestes en maktgalen prefekt från Egypten och Filammon en egyptisk ung munk. Filammon beger sig ut ifrån sitt kloster i öknen kring Alexandria eftersom han längtar efter att lyssna till Hypatias föreläsningar, trots Cyrils missnöje med Hypatias tänkande och undervisande.
Även om Hypatia har en djupgående misstro, för att inte säga hatfull inställning till kristendomen, så blir Filammmon hennes hängivne vän och lärjunge:
Filammon möter också Pelagia, hans länge saknade syster, tidigare sångerska och danserska, nu gift med en gotisk krigare. Filammon vill förstås omvända båda kvinnorna till kristendomen.
Det som händer sker nu mot bakgrund till Orestes försök att bli Egyptens och Afrikas kejsare. Han utnyttjar Hypatia för sina syften.
Hypatia - målning av Julius Kronberg
I en bihandling träffar vi Rafael Aben-Ezra, en välbärgad jude och vän till Hypatia men som blir kär i en kristen flicka vid namn Viktoria och han omvänder sig till kristendomen för att vinna hennes kärlek. En serie händelser, varav några är orkestrerade av en judisk kvinna, Miriam, skapar spänningar mellan prefekten (Orestes) och kyrkan. Hypatia genomgår en andlig kris och det är nära att Rafael får henne att konvertera till kristendomen. Innan det kan bli av går ett rykte att Hypatia är orsaken till oroligheter i staden och hon mördas av en kristen mobb. Filammon återvänder till ökenklostret där han slutar som abbe även om han nu har en mer världslig syn på religionen.
En engelsk utgåva i fulltext:
Kingsley, Charles, 1819-1875
Hypatia; or, New foes with an old face / by Charles Kingsley ; with eight illustrations by Byam Shaw . - London, New York : Oxford University Press, 1915. - 459 p : ill.
Originalutgåvan 1853.
Svenska utgåvor se Libris. Första posten med fel förlagsår förstås.