Svenska moderna (fria) litterära texter av välkända författare på nätet finns det? Ja minsann. Klicka vidare på t ex Lotta Lotass en bit (ge inte upp) och beskåda vad hon och andra hittat på. Läs t ex Redwood! Texterna finns på Autor Eter
1357 Herredag (Rikdsdag i Jönköping) Riksdagen hölls antingen i klostret eller rådhuset. Slottet hade bränts ned 1309 under fejden mellan Magnus Ladulås söner.(Det talas nämligen om en borganläggning 1270-1309, men var den låg vet ingen. 1278 undertecknar t ex Magnus Ladulås en skrivelse i Castro Junakopung.) Kloster hade anlagts 1283 av Franciskaner. Klostret omvandlades i mitten av 1500-talet till Jönköpings slott. Under herredagenbeslutas att dela upp Magnus Eriksson välde. Hertig Erik (Magnus Erikssons son) skulle bli härskare över skånelandskapen (utom Norra Halland) samt i Östergötland, Småland (utom Finnveden) och Finland. (Sv hist 2 s.131)
1380 brinner Jönköping. Elden anlagd av fientlig dansk styrka.
1567 satte stadens borgare själva staden i brand.
1599 Herredag i Jönköping. (Riksdag)
1612 satte stadens borgare själva staden i brand ur försvarssynpunkt.
1670-talet flera eldsvådor. Skadar bl a rådhuset.
1681 Första särskilda brandordningen.
1691 Förödande brand utbröt 27 februari i en gård vid Torgets norra sida. Branden började i ett hus som låg med gaveln mot torget. Över Eytens barberarstuga låg några rum som brukade hyras ut, och elden började i sången hos en gäst, Mårten Cammecker.Det som brinner är kvarteren norr om torget förutom kvarteret närmaste Kristine kyrka.
1716 brinner det igen.
1730 brinner kvarteren väster om Kristinekyrka på båda sidor om Storgatan.
1737 Slottsbranden. Jönköpings slott härjas av en omfattande brand, där de centrdala slottsbyggnaderna till största delen försördes, men det omgivande vallsystemet och Förborgen klarade sig.
1785 natten mellan 23 och 24 november. Branden började i snickarmästare Sven Flygares gård vid Smedjegatan i västliga delen av Torgkvarteret inte långt från Torget. Elden spred sig snabbt mot öster fram mot Torget och även till gårdarna på Storgatans norra sida. Allt som allt trettiosju gårdar på fyrtiosex tomter.
1790 Jönköping brinner 6 februari, klockan två på morgonen. En brand som ödelade delar av Öster inklusive Kristine kyrka. Efter branden återuppfördes byggnaderna mellan Hovrättstorget joch Kristinekyrkan. Flera reveterades (klä träväggar med puts) och fick brutna tak och indelades med rustikband. Den större byggnaden tillhörde Nils Stedt och täcktes med skiffer, = Östra Storgatan 39. I öster nådde branden på båda sidor om Storgatan fram till Vedtorget men Båtsmansbacken klarade sig. Söderut tog elden hela kyrkokvarteret mot Kanalen, nuv Kanalgatan. Hela området öster om Hovrättstorget låg i aska.
1819-1886 Länsresidenset Östra Storgatan 59.
1835 brand 21 augusti Västra förstaden. 1850 -Östra Storgatan 45 Klockaregården (Öster om Kristinakyrkan) Ompanelades på 1850-talet efter ritningar av stadsbyggmästaren C. Helenius. Panelen fick nygotiska inslag. (s. 326 i: Karlson: Jönköping den nya staden) Bild nedan Klockaregården och miniatyr nygotisk takfris från 1850-talet.
1854 - Stadsbrand 1854. Branden började i Norlingska tapethuset (f d Sandwallska gården)Efter branden förnyades byggnaderna på Östra Storgatans norra sida. Bild (s. 322 i: Karlson: Jönköping den nya staden och nedan) visar 1880-talet Stora Hotellet (1860) och därefter österut två stenhus från 1850-talets slut. På andra sidan av gränden (österut) ytterligare stenhus och några reveterade byggnader från 1850-talet.
1860 Stora Hotellet invigs.
1965 Det tidigare stadshuset, även brukat som länsresidents uppfört 1788 brann ned.
1973 gamla posthuset, Sandemans lokaler brinner.
2001 Brand på Smedjegatan i februari, kvarteret Arkadien. Smedjegatan 28 och delar av 26 brann ned.
ÖSTER
Östra Storgatan 1 Sandwallska gården Nedan ses Sandwallska gården som var belägen vid Hamnkanalens östra sida, på nuvarande hotellplan som lades ut efter stadsbranden 1854. Sandwallska gården var Jönköpings första egentliga industrianläggning med maskiner, ångkraft och stor serieproduktionkallat Jönköpigs metallfabrik från 1844. Produktionen lades ned 1850-. Fabriken drevs av bankkamreren Johan Sandwall till 1848 under medverkan av Carl Frans Lundström, som var initiativtagare och byggde upp verksamheten. Gården bestod vid den här tiden av en stor byggnad mot gatan, och flera gårdsbyggnader. När fabriken lades ned övertogs lokalerna av Norlings tapetfabrik, i vars lokaler stadsbranden 1854 startade och gården brann ned. Stora Hotellet 1860.
Östra Storgatan 3 (Karlson s. 337) Samtidigt med hotellbygget tillkom på de avbrända kvarteren ett par närbelägna handelsgårdar i nyrenässans som ritades av Oppman. År 1855 ett stenhus vid Östra Storgatan 3 som var ämnat att byggas i tre våningar, men som reducerades till två. Det gavs i bottenvåningen utpräglade rundbågemotiv och en övre våning vars fönster hade kraftigt markerade överstycken. Uppdragsgivare var grosshandlanden Johan Ad. Malmsten, som innan byggnaden var klar 1858 sålde den till Frans Gustaf Sandwall, som då även övertog hans handelsrörelse.
Östra Storgatan 7 (Karlson s. 337) 1857 uppgjorde Oppman även ritningar till Östra Storgatan 7, ett reveterat trähus med en rik utformning, för apotekare August F. Pauli. Kallades därför Pauliska huset.
Östra Storgatan 13 Stenhuset på Östra Storgatan 13 byggdes upp efter stadsbranden 1854. Det var ett kontors och bostadshus för det Sahlströmska färgeriet. Ritningarna uppgjordes av stadsbyggmästaren Th. Högström 1855. Det utformades i nyrenässans och fick en balkong i gjutjärn ovanför körporten.
Östra Storgatan 24 (Korsning Borgmästargränd) Till vänster om Eklöfs, ett svart hål in, Jonssons herrekipering som upphörde kring 1970.
Östra Storgatan 33 Uppfördes 1790. Bestod ursprungligen av två fastigheter, som var sammanbyggda.Den västra av dessa var Jönköpings gamla posthus. Redan under 1600-talet hade posten haft sina lokaler i detta kvarter. Huset var uppfört av timmer i två våningar. Det var reveterat och täckt med tegel. Fasaden förändrades något i slutet av 1800-talet, och under 1900-talets början upptogs skyltfönster. Posthuset, inköptes av kronan 1844 till postgård, vilket den även varit tidigare i förhyrda lokaler sedan 1809. Postdistributionen i länet skedde från 1600-talets förra hälft med Jönköping som centralort. Den med posthuset sammanbyggda fastigheten var helt lik denna men spegelvänd. I detta hus hade Hallbergs bageri sina lokaler alltifrån 1800-talet. Huset brann ned 1973.(Nedan) (Karlsson 1975 Gudmundsgillet) (Första bilden: Utsigt af Jönköping...E F Martin 1837. Posthuset t h.
Östra Storgatan 35 Natten till juldagen 1973 härjades centrala Jönköping av en stor eldsvåda. Det var de båda fastigheterna vid Hovrättstorgets norra sida, Östra Storgatan 33 och 35 som totalförstördes. Båda gårdarna hade uppförts efter den stora branden 1790, då en stor del av Jönköpings östra stadsdel avbrändes. Den första bebyggelsen i dessa kvarter tillkom troligen på 1610-talet. 1691 brann en gård ned i detta kvarter, och 1785 eldhärjades de nu brunna fastigheterna. Östra Storgatan 35 kallades också Björkmanska gården uppförd 1794. Den hade mot Storgatan ett reveterat trähus i två våningar med ett högt brutet valmat tak. (Gården beskriven i Gudmundsgillet 1954 Stenström: Kvadraten Sjökatten) Bild nedan E F Martin:Storgatan mot Öster 1838. Andra huset fr v är Björkmanska gården uppförd 1794. Därefter ett envåningshus uppfört 1792 och den Stedska gårdden uppförd 1786. Längre bort Skolhuset och Kristine kkyrdka. T h teatern.
Östra Storgatan 36 Det Schieutzska gästgiveriet blev dia berömt under slutet av 1700-talet och återuppbyggdes efter stadsbranden 1785. Gården brann ned 1940. [Bild i Karlsson 2010 s 185 och nedan] från 1910-talet visar från vänster den Nordströmska gården, det tidigare gästgiveriet, den av körsnär Hegg uppbyggda gården, och därefter gårdar, som ej härjades av stadsbranden 1785.
Östra Storgatan 39 Bruksägar- och bostadsgård Gården Östra Storgatan 39Kyrko kv 3-4 bildades på 1790-talet av flera äldre tomter och tomtdelar och fick då sin nuvarande sträckning mot gatan.I mitten av 1800-dtalet avstyckades den nordliga delen av tomten och bildade en egen fastighet mot N Strandgatan.Gården köptes och tillbyggdes på 1790-talet av överstelöjtnanten Nils Stedt i vars familj gården var i ägo till 1833. Gården var bostadsgård åt ägaren som ju var militär, men främst gods- och bruksägare. Den ursprungliga färgen var troligen röd med omfattningar i ljus färg. Det höga brutna taket fick en skifferbeläggning förmodligen från Glava skifferbrott i Värmland.
Östra Storgatan 41 Gyllenskeppska gården. (Kulturbilder 74 s. 85, 88) Karlsson 2010 s 260.
Östra Storgatan 43 1695 Kristinagården, byggdes som skolhus efter ritningar av Erik Dahlberg. Ombyggd på 1840-talet.
Östra Storgatan 45 Klockaregården (Öster om Kristinakyrkan) Ompanelades på 1850-talet efter ritningar av stadsbyggmästaren C. Helenius. Panelen fick nygotiska inslag. (s. 326 i: Karlson: Jönköping den nya staden) Bild nedan Klockaregården och miniatyr nygotisk takfris från 1850-talet.
Östra Storgatan 49 Queckfeldtska gården
Östra Storgatan 59. 1819-1886 Länsresidenset
Östra storgatan vy mot öster 1800-talet, 1962 (4)
Längre österut
Korsningen Rosenbergsgatan Östra Storgatan 1908. Korsningen fick på 1800-talet namnet Skrevet och låg några mindre bostadshus varav det främre på bilden nedan troligen tillkommit under 1700-talet och de övriga på 1800-talet.
Vätterstrand 1908 åt Liljeholmen till
Trakten efter undergången från stadsporten till avfartsvägen mot Eksjö (Rosenbergsgatan) vid Liljeholmen uppkom en del bebyggelse särskilt under 1800-talets första hälft.
