Itelmener (och andra folk, eng Itelmans, Korayaker, Chukchies (Tjuktjer) Aluti, Ayvens, Kamtjadaler (Kamchadals)(Sten Bergman räknar upp medlemmar av hans expedition (sid. 222) ryssar, kamtchadaler, koreaner, lamuter, korjaker, tatarer, ainos och svenskar) och konstaterar att ingen kines var med vilket han betecknar som ovanligt ”De brukar vara överallt”)
Kamtjatkas befolkning består mestadels av ryssar, men det finns fortfarande flera tusen som tillhör de inhemska folken. Den största inhemska folkgruppen är korjakerna, som bor i den norra delen. Andra folkgrupper är tjuktjer och itelmener, som båda har ett eget språk. Större delen av befolkningen bor i Petropavlovsk-Kamtjatskij, halvöns administrativa centrum. Resten av halvön är glest befolkad, och de flesta samhällena vid kusten och längs floderna kan nås enbart med båt eller flyg. (Kamtjadaler)
Kamtjatka - i Sten Bergmans spår. Journalisten Lena Haglund har rest i Sten Bergmans fotspår på Kamtjatkahalvön i ostligaste Ryssland. Det har gått 80 år sedan Sten Bergman var där (1920-22), och även om spåren efter den svenska expeditionen är på väg att suddas ut, så finns det fortfarande några som minns.
Bergman, Sten 1895-1975 Kamtchatka : skildringar från en treårig forskningsfärd /av Sten Bergman. - Stockholm : Bonnier, 1923. - 443 s. , 2 pl.-bl, 3 kartor. 2 . uppl. - 1928 ; 3. uppl. På hundsläde genom Kamtchatka - 1933 ; Ny utg. - 1947. - 253 s. : ill. - (Bonniers folkbibliotek) ; Ny uppl -1951 ; Ny uppl. - 1953 ; Ny utg. - Malmö : Carlsson, 1984. - 252 s. : ill.
Ekman, Henrik Sten Bergman : Kamtjatka, Kurilerna, Korea och Nya Guinea / Henrik Ekman, Lena Haglund, Bertil Lintner, Jens Sucksdorff och Göran Dyhlén. - Karlstad : Votum, 2013. Karlstad : Votum, 2013 259 s. : ill.
Bergman, s 78: Om hundslädar: Det var meningen att göra den efter precis samma typ som kamtchadalernas. Den kamtchadalska hundsläden (”nartan”) är ett genialiskt konstruerat fordon, om man bortser frånatt någon god bromsanordning saknas. Den är en typisk skogssläde i motsats till korjakernas och lamuternas som är tundraslädar. s. 136 Ang flugsvamp: I byn Uschki...träffade vi för första gången några av Kamtchatkas nomader, korjakerna och lamuterna. De hade kommit ned från fjällen för att sälja några utter- och sobelskinn. De voro klädda i skinn från topp till tå och sågo ut som äkta vildmarkens barn. De frågade efter sprit och flugsvamp. Även det senare användes av dem som berusningsmedel. S 222 ff Till fjällen och nomaderna. Sid 228 ff: I lamuternas läger. Sid 234: Lamuterna begagna nämligen renen som riddjur, ett bruk som är mycket sällsynt bland renskötande folk och som utom bland övriga tunguser endast förekommer bland karagasserna och sojoterna i de Sajanska alperna i Centralasien.
Superscript
Bergman: Kamchatka
Bilderna tagna av Sten Bergman. Här från Etnografiska museets samlingar. Liknande avbildas i Bergmans bok. 1. Den här bilden har bildtexten ”Korjakerna voro ganska lika indianer i ansiktert” Sid 263. 2. s 132-33: Korjakerna, som ville ha flugsvamp. 3. Evener (Lamuter). 4. Kvinnor som rider på renar. 5. Korjakisk shaman med sin trolltrumma (s 301). 6. Ridande lamutkvinna, 7. Renspann med släde. 8.Lamutfamilj.
4. MONGOLISKA burjater som finns i södra Sibiriren. 5. Tjuktjer, korjaker, itelmer, jukagirer, eskimåer (inuiter), aleuter, keter och Nivcher talara andra språk.
Stadling, Jonas Jonsson, 1847-1935. Läs hela texten Shamanismen i norra Asien [Elektronisk resurs] några drag ur shamanväsendets utveckling bland naturfolken i Sibirien / af J. Stadling ; med inledande förord av professor Nathan Söderblom. - Stockholm : Norstedt, 1912. - 135 s - (Populära etnologiska skrifter ; 7)
Hansteen, Christian Läs hela texten Resa i Sibirien [Elektronisk resurs]. - Stockholm : Hellsten, 1861. - 170 s.