Spridda anteckningar


ROMERSKA RIKET

280px-Aeneas'_Flight_from_Troy_by_Federico_Barocci


Aeneas flyr det brinnande Troja
Federico Barocci, 1598 (Galleria Borghese, Rome, Italy)


Unknown

Mozart : Ascanio in Alba
Romulus och Remus

Antiken Germanfolken
Litteratur
Kungatiden 753-509 f kr - Roms grundläggning
Republiken 509-31 f kr
Kejsartiden 31 f kr - 476 e kr


- Geografisk översikt



Det förromerska Italien
- 

Italiens stenålderskulturer ca 3000 - 1700 f kr.


- Bronsåldern


- Övergången mellan brons- och järnålder


-

 

Etruskerna


- De grekiska kolonierna



Rom under kungatid (753-509 f kr) och republik 509-264 f kr)

Det äldsta Rom- Roms grundläggning
Kungatiden


Den tidiga republiken 509-264 f kr- Republikens äldsta tid
- Patricier och plebejer
- Lagarna upptecknas
- Centurieförsamlingen
- Tribusförsamlingen
- De republikanska ämbetena
- Gallerkatastrofen
- Latinarna besegras
- Erövringen av Mellanitalien
- Erövringen av Syditalien
- Rom och Karthago
- Första puniska kriget

Högrepubliken
- Erövringar i norr och nordöst
- Senastyrets tid
- Karthagerna i Spanien
- Andra puniska krigets inledningsskede: Från Ebro till Cannae.
- Romerska framgångar
- Avgörandet i Afrika
- Andra puniska krigets följder
- Krig mot Makedonien
- Seleukiderriket besegras
- Perseus av Makedonien
- Grekland blir en romersk provins
- Rom helleniseras
- Tredje puniska kriget
- Attalos testamente

Senrepubliken- Det nya ståndssamhället
- Förmögenhetsklyftor och sociala problem
- Bröderna Gracchus
- Optimates och populares
- Yttre faror
- Gaius Marius
- Bundsförvantkriget
- Mithradates VI
- Marius och Sulla
- Sullas diktatur
- Den segerrike Pompejus
- Catilinas sammansvärjning
- Första triumviratet
- Rubicon
- Caesar mot Pompejus
- Caesar segertåg
- Caesars sista levnadsår
- Andra triumviratet
- Octavianus och Augustus

Kejsartiden- Octavianus maktställning
- Augustus och de högre stånden
- Gränskrigen under Augustus
- Augustus familj
- De julisk-claudiska kejsarna
- De flaviska kejsarna
- Gränskrig under Nero och flavierna
- Trajanus
- Hadrianus
- Antoninerna
- Severerna
- Upplösningstendenser
- Tetrarkin
- Konstantin
- Hedendom och kristendom
- Rikt delas
- Västrom
- Östrom

Romersk litteratur



Romersk (latinsk) litteratur
Romerska författare
Romerska poeter

Viktig för romersk kulturutveckling var importen till Rom av grekiska tankar och seder. Geopolitisk kontakt med hellensk civilisation fick romarna genom erövringen av Tarentum och de grekiska städerna på Sicilien. Egendomligt säger Alf Henrikson var att scipionerna älskade och omhuldade den grekiska bildningen och omgav sig gärna med grekiska lärde. I denna atmosfär såg en romersk llitteratur omsider dagens ljus. I början var det mest dramatik i form av komedier av grekiskt ursprung. Mot republikens slut fick prosan en glanstid med författare som Caesar, Cicero och Sallustius. Poesins guldålder kommer först under kejsar Augusts (30 f kr - 14 e kr) med Virgilius, Horatius, Ovidius, Propertius soch Tibullus.

Middleton, George, 1865-
The student's companion to Latin authors [Fulltext] / by George Middleton and Thomas R. Mills. - London : Macmillan and co., 1896. - 382 p.


Dole, Nathan Haskell, 1852-1935
The Latin Poets : an anthology [Fulltext] / by Nathan Haskell Dole. - New York : T.Y Crowell, 1905. - 365 p.
Översättningar till engelska av latinska texter.

Handbok i Romerska Litteraturens Historia

Carl Julius Lénström1 januari 1838

N.M. Lindhs Boktryckeri, På P.M. Lindhs Förlag



REPUBLIKEN
Äldsta tiders litteratur finns bara spår av. Av prosa kan nämnas rester av de tolv tavlornas lag. Sedermera kom försök till att överföra grekiska litterära idéer till latin och Rom.

Livius Andronicus. Livius svar själv grek och det första större diktverket på latin var typiskt nog en översättning från grekiskan. Andronicus var en grekisk krigsfånge och kom som slav till Rom och fungerade som översättare och introduktör av grekiska texter mest för barn, som han verkade som skollärare för.
Gaius Naevius (född omkring 264 f.Kr., död troligen omkring år 199 f.Kr. eller 194 f.Kr.) härstammade från Kampanien, ett område med grekisk kultur. Hans stora epos handlade om det första puniska kriget. Skrev också dramatik.
Quintus Ennius (c. 239 – c.169 f kr) skapade Roms första nationalepos, Annales (Årsböcker), en romersk historia i 18 böcker. (Fragment av detta epos på engelska här)
Tragedidiktningen fortsattes under republikens tid av Pacuvius (220- o. 130) och Lucius Accius (170- o. 85). Båda efterbildade mest de grekiska tragediförfattarna, men båda har också ägnat sig åt fabula praetexta (romerskt drama med tema från Romersk historia eller legend) Pacuvius firade Aemilius Paullus seger vid Pydna, Accius bl a kungadömets fall i ”Brutus”. Både Pacuvius och Accius har flitigt citerats av senare författare, särskilt av Cicero.

KOMEDINAv högrepublikens diktning har komedin, representerad av Plautus och Terentius stått sig bäst inför eftervärlden. Båda har bearbetat stycken ur den nya attiska komedin med grekiska typer och miljöer. Komedierna uppfördes ofta vid de årliga festspelen, ludi, till Juppiters och Minervas ära, eller vid tillfälliga högtider.

LITTERATUR
Lind, Lisa
Antika skratt : romersk humor i satir och komedi [Fulltext, pdf]/ Lisa Lind [Handledare: Charlotte Wikander]. - Kandidatuppsats Lund, 2009.
Plautus och Terentius.

 

Plautus (T. Maccius Plautus) f.ca.254 i Sarsina, Romagna - död 184 f kr i Rom)
Skrev en stor mängd komedier. De mest kända torde vara Amphitruo; Aulularia (efterbildad av Moliere i "Den girige"), Menaechmi (efterbildad av Shakespeare i ”Förvillelser"); Milesgloriosus; Mostellaria; Rudens. Plautus är en språkkonstnär som få och har en stark känsla för vad som gör sig på scenen, säger en kommentator.

Terentius (P. Terentius Afer) [Afrikanen]),. Född i Kartago - död i unga år 159 f kr. kom som slav till Rom, där han frigavs. Han kom med i kretsen kring Scipio d. y., som odlade intresset för grekisk konst och litteratur. Själv har Terentius (i en från Menandros översatt vers) karakteriserat denna ”humanism” så: homo sum, humani nil a me alienum puto, ”jag är människa och anser intet mänskligt vara mig främmande”. Av hans sex komedier går hela fyra tillbaka på Meandros.


Lucillius
Prosan
Cato den äldre (M. Porcius Cato maior 234-149)
född i Tusculum av riddarsläkt.


Litteratur om Rom

« Romersk litteratur Litteratur

LIBRIS Fackitteratur på svenska - romaner
          Facklitteratur på engelska
          
Thomsen, Rudi
Etruskernas Italien. Rom samlar Italien. Karthago mot Rom. - 41 s. : ill.
= Sid. 224-264 i:
Bra böckers världshistoria Band 2 : Högkulturerna tar form 1200-200 f kr / av Rudi Thomsen. - Höganäs : Bra böcker, 1983. - 271 s. : ill.

Bruun, Patrick
Judendomen mellan Iran och Rom. Romarnas imperiebygge - slump eller beräkning. Arvet efter Hannibal. Augustus republik - det första kejsardömet. Staden Rom - världens huvudstad. Kejsardömets Pax Romana. Armén och barbarfolken. Hellenisering och romanisering. Den kristna kyrkan slår ut hedendomen. Senantiken - det nya samhället. - 143 s. : Ill.
= Sid 121-264 i:
Bra böckers världshistoria Band 3 : Asien möter Europa 200 f kr - 500 e kr / av Patrick Bruun. Höganäs : Bra böcker, 1983. - 273 s. : ill.




Latinsk litteratur
Romerska författare
Romerska poeter

Länkar SO-rummet
Legimus


Kungatiden 753-509 f kr - Roms grundläggning

280px-Aeneas'_Flight_from_Troy_by_Federico_Barocci


Aeneas flyr det brinnande Troja
Federico Barocci, 1598 (Galleria Borghese, Rome, Italy)



Enligt myten grundades Rom av Romulus ; De romerska kungarna till Tarquinus den stolte; och början av republiken under Lucius Iunius Brutus.

En de mytiska kungarna var Ascanius, son till Aeneas och enligt en notis hos Livius. Aeneas regerade länge och lyckosamt i Latium och efterträddes i sinom tid av sin son Ascanius, vilken vid foten av Albanerbergen grundlade en stad som fick heta Alba Longa. Ascanius efterkommande härskade nu i flera mansåldrar i Alba Longa.
En av dem hette Numitor som var en god monark, sägrer Alf Henrikson, men han blev fördriven av sin ondskefulle broder Amulius, vilken för att säkra tronföljden åt sin egen familj gjorde Numitors enda barn Rhea Sylvia atill prästinna i Vestas tempel; vestalerna måste nämligen leva i celibat. Så blev det dock inte ty krigsguden Mars fick syn på den sköna vestalen och överrumplade henne med sin kärlek, varvid Rhea Sylvia födde tvillingar. Straffet för en vestal som bröt mot celibatet var att begravas levande och så skedde på order av Amilius. Barnen sattes ut i Tibern, men en varginna fann dem och tog hand om dem. Men efter en tid hittades tvillingarna av en herde vid namn Faaustulus, som uppfostrade dem som sina egna barn. Efter en tid upptäcktes deras rätta börd och tvillingarna som hette Romulus och Remus tog då hämnd på ursurpatorn Amilius och återinsatte sin morfar Numitor som kung i Alba Longa.

Unknown

Mozart : Ascanio in Alba
Romulus och Remus


Republiken 509 - 31 f kr

  • Grundarna av republiken 509-264 f kr

  • Romarna under högrepubliken 264-100 f kr

  • De sista republikanerna 100-31 f kr



Unknown

Grundarna av republiken 509-264 f kr

Republiken. - En period som kännetecknas av våldsamma klasstrider och krig mot grannstater; Rom erövrat av Gallerna ; De tolv tavlornas lag kodifieras

Den bästa moderna framställning om den romerska republiken är faktiskt Tom Hollands bok Rubicon, som på ett ledigt och mycket initierat sätt gör skeenden och personer begripliga.

Holland, Tom
Rubicon : Den romerska republikens uppgång och fall / Översättning av Thomas Grundberg och Stefan Lindgren. - Stockholm : Månpocket, 2005. - 466 s. : ill.


Romarna under högrepubliken 264-100 f kr

Krig mot Kartago och Scipio Africanus seger över Hannibal ; våldsamma uppror under Gracchus.


De sista republikanerna 100-31 f kr

  • Optimates och Populares

  • Bröderna Gracchus

  • Bundsförvantskriget 91 - 88 f kr

  • Yttre faror

  • Mithridates VI

  • Gaius Marius och Kimbreranfallen

  • Sullas diktatur


Bundsförvantskrigen 91-88 f kr ; Sulla leder sin arme mot Rom; Julius Caesar stiger mot makten och Inbördeskriget; Octavianus (Augustus) triumferar.

De sista republikanerna 100-31 f kr

  • Optimates och Populares

  • Bröderna Gracchus

  • Bundsförvantskriget 91 - 88 f kr


    Bundsförvantskriget 91 - 88 f kr


  • Bundsförvantkriget
    Efter Marius död fortsatte den strid mellan optimates och populares som går tillbaka till Gracchernas reformförsök.

  • Yttre faror

  • Mithridates VI

  • Gaius Marius och Kimbreranfallen

    Gaius Marius och Kimbreranfallen


  • - Gaius Marius 157-86 f kr.

    Marius mor hette Fulcinia och fadern C.Marius. Han föddes i den lilla bergsbyn Arpinum sydost om Rom, en by som f ö Cicero också föddes i. Han kom från enkla, men knappast usla förhållanden för då hade han inte kunnat gifta sig in i aristokratin (han gifte sig med Julius Caesars faster) vilket han gjorde, men hans anseende steg mest i betydelse genom hans insatser i fält. År 123 utsågs han till quaestor, år 119 blev han tribun, 115 Praetor och konsul var en ett olagligt antal gånger år 107, 104-100, 86. Han dog antagligen av stroke, eller som en del säger av för mycket alkohol.
    Om honom sägs att först räddade han republiken och därefter hjälpte han till att förstöra densamma. Att rädda republiken kunde säkert andra också göra, men den sena republikens tragiska öde svarar Marius absolut för själv. En del författare kallar honom för en skurk. -
    I sin ungdom hade han tjänat under Scipio Africanus i Numantia och visat sig vara en dugande militär. Därefter grundlade han en förmögenhet som skatteindrivare, vilket gjorde att han kunde bli vald till Praetor år 115. Några år senare började kriget mot Jugurtha som även han kämpat under Scipio i Spanien, men som sedermera ärft en del av Numidien, där han snart lade under sig resten av landet, vilket retade en del romersk högadel som inledde krigshandlingar. När Marius blivit vald till konsul år 107 övertog han kommandot i Numidien. Han anses vara en förnyare av den romerska härens taktik men även ansvarig för organiserandet av yrkeshären, frivilliga som utrustades och avlönades av staten (= Marius). Så lyckades Marius på två år besegra Jugurtha.
    - Mer om Marius här i sv Wiki….

Unknown

  • Jughurta

  •  
    Mest känd är Marius kanske för att ha försvarat rom mot de första germananfallen se: Kimbrerna anfallet Roms gränser.

    TEXTER

    Den bästa moderna framställning om den sena republiken och om Gajus Marius och Sulla är faktiskt Tom Hollands bok Rubicon, som på ett ledigt och mycket initierat sätt gör skeenden och personer begripliga.

    Holland, Tom
    Rubicon : Den romerska republikens uppgång och fall / Översättning av Thomas Grundberg och Stefan Lindgren. - Stockholm : Månpocket, 2005. - 466 s. : ill.

    Har man inte tillgång till modernare tryckt litteratur kan man ju alltid studera äldre framställningar typ:

    Beesly, A. H. (Augustus Henry), 1839-1909
    The Gracchi, Marius and Sulla     / A.H. Beesly. - London : Longman, 1877. - 205 p. - Index.
    Kap. The Cimbri and Teutones. - sid 77 ff.

  • Plutarchos
    Life of Caius Marius. - 63 p.
    = Sid. 221-284 i:
    Plutarch
    Plutarch's lives vol 2. - London : Bell, 1883. - 487 p.
      Cimbri.

    Annan återgivning:
    Plutarch: The Life of Marius

    Matyszak, Philip
    Gaius Marius. - 11 p. : ill.
    = Sid. 149-159 i:
    Matyszak, Philip
    Chronicle of the Roman Republic : The rulers of ancient Rome from Romulus to Augustus. - London : Thames & Hudson, 2003. - 240 p. : ill.

    Bra tryckta texter är förstås också:




  •       
    Goldsworthy, Adrian
    En människa hängiven kriget : Gaius Marius (157-86 f kr). - 26 s.
    Hotet från norr, sid 129.
    = Sid 116-140 i:
    Goldsworthy, Adrian
    Kejsare och generalen : Männen bakom Roms framgångar / Adrian Goldsworthy ; Översättning Hans Magnusson ; [Faktagranskning av den svenska utgåvan: Jenny Wallensteen]. - Lund : Historiska media, 2006. - 432 s.
    Orig:s titel: In the Name of Rome. - 2003.

    Henrikson, Alf
    Antiken

    Äldre klassisk litteratur:

    Plutarchos 46-120 e kr.
    Caius Marius. - 41 s.
    = Sid 177-318 i:
    Plutarchos
    Levnadsteckningar : Tio parallella biografier : Tema Syrakusa : Nikias & Crassus, Dion & Brutus, Timoleon & Aemilius Paullus, Pyrrhos & Caius Marius, Pelopidas & Marcellos / Urval, introduktion och översättning: Sven-Tage Teodorsson. - Göteborg : Daidalos, 2013. - 394 s.

  • Sullas diktatur


    Sullas diktatur

  • « Gaius Marius och Kimbreranfallen De sista republikanerna 100-31 f kr

  • Stridigheter uppstod mellan optimates och populares. Ledare för de förra var Sulla och för de sistnämnda Caius Marius. Båda hade försökt få befälet i kriget mot Mithradates och senaten hade valt Sulla. Så snart han lämnat Italien fick populares övertaget och hämnades med mord och plundring. Senaten stod maktlös. År 86 dog emellertid Marius och några år senare en av de våldsammaste ledarna för populares, L. Cornelius Cinna. När Sulla år 83 återvände till Italien, fanns ingen egentlig ledare för populares. Sulla hade däremot på sin sida Cn. Pompeius och M. Licinius Crassus, båda framstående fältherrar. År 82 kunde Sulla tåga in i Rom, som hårdnackat försvarats av populares.
    Sulla lät utnämna sig till diktdator på livstid, och hans hämnd blev fruktansvärd.

    Konstnärliga representationer:

    Mozart skrev operan Lucio Silla (1772). Som vanligt när det gäller den här typen av opera har handlingen föga med något historiskt skeende att göra. (Handlingen i svenska wikipedia).


Bundsförvantskrigen 91-88 f kr ; Sulla leder sin arme mot Rom; Julius Caesar stiger mot makten och Inbördeskriget; Octavianus (Augustus) triumferar.



Kejsartiden 31 f kr - 476 e kr

De första kejsarna 31 f kr - 96 e kr

Kejsartiden 31 f kr - 476 e kr Högkejsartiden 96-235 »

Högkejsartiden 96-235

« De första kejsarna 31 f kr - 96 e kr Kejsartiden 31 f kr - 476 e krKriser och återuppbyggnad 235-337 »

Kriser och återuppbyggnad 235-337

« Högkejsartiden 96-235 Kejsartiden 31 f kr - 476 e kr De sista kejsarna 337 - 476 »

Kejsardömet återvunnet 284-337

« Kaotiska tider 235 - 285 Kriser och återuppbyggnad 235-337

De sista kejsarna 337 - 476

« Kriser och återuppbyggnad 235-337 Kejsartiden 31 f kr - 476 e kr

De sista Västromerska kejsarna 455 - 476

« Theodosius-dynastin i väst 395 - 455 Theodosius-dynastin 379 - 455